När du äger en fastighet finns det många ansvarsområden som tillkommer, och ett exempel på ett sådant område är energideklaration. I en energideklaration framgår som det låter, hur mycket energi som går åt i ett hus eller lägenhet när det används. Kraven och tillvägagångssätten är olika beroende på vilken typ av fastighet det gäller. Exempel på fastigheter är radhus, kedjehus samt byggnader som är sammanbyggda. När det gäller de sammanbyggda byggnaderna så kan de samdeklareras, vilket egentligen strider mot den huvudsakliga regeln att varje byggnad ska deklareras var för sig. En energideklaration är giltig i tio år vilket innebär att den efter de passerade tio åren behöver uppdateras. Dessutom krävs en energideklaration innan ett egnahem ska säljas, samt om det hyrs ut.
Vad exakt ingår i en energideklaration?
Som tidigare nämndes avgör en energideklaration hur mycket energi som går åt i en byggnad, men det är mer komplext än så. Till att börja med har själva utförandet förändrats vid flera tillfällen. Vid 2014 byttes energinivåerna som det hette då, ut med så kallade energiklasser som alltså började gälla från och med 1 Januari 2014. Dessa energiklasser bestod av en skala från A-G som definierar hur stor energianvändningen är i en byggnad. A står för minst förbrukning av energi och G motsvarande störst användning. 1 Januari 2019 började dessutom energiprestandan beskrivas i primärenergital till skillnad från det tidigare uttrycket ”specifik energianvändning”. Utöver detta bör uppgifter rörandes energianvändningen för bland annat tappvarmvatten, uppvärmning samt komfortkyla inkluderas i energideklarationen. Även den så kallade ”Atemp” eller ”uppvärmda arean” som det går att beskriva det som, bör finnas med. I energideklarationen bör det även vara tydlig vem som utfört energideklarationen tillsammans med om det finns några åtgärder som kan vidtas för att effektivisera eller förminska energianvändningen. Till sist en sammanfattning, där en energiklass kan beskriva hur läget för byggnaden ser ut. I orter och län där det finns en del äldre byggnader är det vanligare med energiklasserna D till G. Exempelvis kan en sammanfattning från en energideklaration i Borlänge ha energiklassen D, med tanke på att det finns en del äldre byggnader i de norra delarna av Sverige. Det finns några små skillnader i hur sammanfattningen ser ut idag jämfört med förr. Som tidigare beskrivits uttrycks energiprestandan idag för primärenergital istället för specifik energianvändning vilket självklart även gäller i sammanfattningen. Specifik energianvändning finns däremot kvar men som tilläggsinformation i den sammanfattande delen av energideklarationen. När energideklarationen är gjord skrivs sammanfattningen ut och placeras i byggnaden så att alla kan se. Då kan det till exempel högst upp stå energideklaration i Falun, eller rättare sagt den exakta adressen för byggnaden, och därefter nybyggnadsår samt energideklarations-ID. Längre ned kommer sedan energiklasserna där den specifika energiklassen för just den byggnaden finns markerad.
Vad står energiklasserna för
Energiklasserna står för hur stor energianvändningen är i en byggnad, men nedan kommer en tabell som tydligare visar exakt vad de olika bokstäverna. EP betyder energiprestanda för den byggnaden och symbolen ”≤” innebär mindre än eller lika med, till skillnad från”>” som endast symboliserar mer än.
A = EP är ≤ 50 procent av kravet för en ny byggnad.
B = EP är > 50 – ≤ 75 procent av kravet för en ny byggnad.
C = EP är > 75 – ≤ 100 procent kravet för en ny byggnad.
D = EP är > 100 – ≤ 135 procent av kravet för en ny byggnad.
E = EP är > 135 – ≤ 180 procent av kravet för en ny byggnad.
F = EP är > 180 – ≤ 235 procent av kravet för en ny byggnad.
G = EP är > 235 procent av kravet för en ny byggnad.
För en byggnad som har en energianvändning som överensstämmer med de krav som finns på ett nybyggt hus idag, kommer bokstaven C eller bättre tillges. Och som tidigare nämnts innebär A och G lägst respektive högst energianvändning.
Skillnaden mellan specifik energianvändning och primärenergital
Förr kallades kravet för en ny byggnads energiprestanda för specifik energianvändning, men har som det beskrivits ovan ändrats till primärenergital. Primärenergin kan förklaras som den totala energimängden som går åt för produktionen av energi. Från utvinningen av råvaran till den levererade energin. Förr räknades enbart byggnadens förbrukade energi in, men nu utgår hela primärenergitalet från den levererade energin till byggnaden. Det är sedan utifrån detta tal som energiklassen baseras på. Den specifika energianvändningen däremot, beskrevs som den levererade energin till byggnaden dividerat med den totala golvarean, vilket i sin tur kan skrivas som ”Atemp”. Beräkningarna gjordes dessutom förr på olika sätt på den specifika energianvändningen beroende på byggnadens uppvärmningssätt (exempelvis elvärmd eller ej). Dessa beräkningar blev ofta annorlunda eftersom att Sverige tidigare var indelat i både fyra och tre klimatzoner som idag har bytts ut till 51 stycken olika geografiska klimatfaktorer. Primärenergitalet utgår dessutom från den levererade energin till byggnaden där enskilda energibärare som vindkraft, el, biobränsle och så vidare har fått en så kallad viktningsfatkor – en primärenergifaktor.